Lite att tänka på

Älskar, älskar inte. En rolig grej med en lite blomma när jag var yngre. Emma bruka "doa" vilken tröja hon ska välja. Jag åker till NY om några timmar och springa, springa inte snurrar runt runt och runt i huvudet.
Jag har packat allt, förberett mig på allt annat än att springa 42 km, men nu så är det dags... Jag vet känslan av att stå i starten, jag vet känslan efter 10 km, 20 km och 30 km. Faktiskt vet jag även känslan av att springa över mållinjen efter 42 km.
Det är galet långt och jag vet att jag gärna vill gå i mål och att jag ogärna vill springa/gå dom 42 km gör att ta mig i mål.
Tänker och ställer mig frågan - varför och för vem gör jag detta?

Jag kommer ångra mig om jag inte gör det och jag kommer aldrig ångra att jag gjorde det!

Populära inlägg i den här bloggen

Vart tar dagarna vägen?

Mot San Fransisco!