Mina dagar

Hemma igen, tänk vad en rolig vecka går fort! Vi har verkligen haft en fantastisk vecka. Solsken och glada miner mest hela tiden. Vi har träffat Valle och hans kompisar, varit på afterski, badat och så klart åkt massor med skidor. Oscar avslutade veckan med att köra själv i "selftimern". Han fixade alla portar och stannade fint i målfållan. Han jublade och var verkligen jätteglad! Emma avslutade veckan med tio åk i backen där det var tre gupp. Full fart framåt och hopp över guppen. I år släpper man inte nästa säsong förrän i början av februari och vi kollar nu flera gånger om dagen, vi vill gärna bo i samma stuga igen. Vi körde hem på lördagskvällen och vaknade hemma i Alsike på söndagen. Redan i bilen började jag leta på nätet om vi inte kunde hitta en helg framöver att åka igen.

Vi har det helt enkelt underbart!

Äntligen framme kunde vi nog känna hela familjen. Redan i Uppsala började tjatet om när vi skulle vara framme...I Mora somnade tillslut bägge barnen och det var bra för "bilfriden". Kl var ca 16 och Oscar började storgråta när vi sa att vi skulle åka skidor först i morgon. Emma blev eld och lågor och skulle prova sina pjäxor och även hon ville ut i backen. Fint tänkte jag och vi krängde på oss alla kläder och kom ut i backen. 1timmes åkning gick snabbt. Emma mindes hur hon skulle göra medan Oscar, som knappt körde förra året, ställde spetsarna neråt och körde...inte ens all världens Sobril hade lugnat mitt hjärta när han fullkomlighen kastade sig ut! Imorgon en underbar dag enligt SMHI, dom har sällan rätt men låt oss hålla tummarna!

Barnen är inne i en härlig ålder. Emma börjar bli mer medveten om livet. Hon pratar, frågar och konstaterar en del kring döden. Även om födelsen. Hur det går till när det blir ett barn, hur den kommer ut och att när hon är död då kan hon inte längre se sin nalle. Hur hamnar vi egentligen i himlen? Oscar förklarar att han ska föda sina barn genom en lucka i huvudet...Han ska för övrigt bli brandman, lyftkransförare och polis.

Här hemma går tankarna isär, eller kanske snarare att vi alla ha en egen vilja/önskan som vi ventilerar med oss själva... Oscar ska minsann inte ha rosa, det är ingen killfärg! Sen ska han ha disco och lyssna på Gagnam Style. Det här discot ska gärna vara när det är mörkt ute, och ännu hellre mitt i natten...Jorå, det är inte ens en diskussion i min värld men Oscar är av en helt annan åsikt. Emma vill ha en egen ponny. En ponny som hon kan ta hand om helt själv och som bara är hennes, bara hon ska rida och sköta den. Den här diskussionen gillar jag, av förklarliga skäl bättre. Jag lovar att hon ska få sin ponny när hon kan ta hand om den. Först måste vi rida på ridskola och lära oss allt om hur man tar hand om en ponny. I morse frågade hon om det kostade pengar, och jag upplyste henne att så var fallet. Då ville hon spara alla sina pengar till en ponny. Men kanske inte alla för då kunde hon ju inte köpa något gott under tiden hon väntade...Smart tänkt! Hon tittar ut och säger sen,

Jag har tagit årets första fika ute! En inte så god latte vägdes upp av sällskapet.

Ibland känns det lite som träningsvärk när jag har uttryckt mina önskemål. Inte alls på samma sätt som efter ett pass på gymet, men ändå. Det tar lite musten ur mig. Annars har jag haft lite "vanlig" träningsvärk denna veckan. Jag har varit urduktig och sprungit 2ggr och varit en gång på gymet. Sist men inte minst har jag dessutom varit och ridit! Det slår allt annat. Både trevlig häst och mänskligt sällskap. Jag längtar redan till nästa gång ;)

Det är nåt speciellt med årsbokslut. Det är precis som med nyårsafton, man stänger om det gamla och har möjlighet att "börja om". Jag städar upp och ser till att det är rent och snyggt på den nya sidan. I år ska jag verkligen försöka hålla det snyggt och rent hela året.

På väg mot jobbet, jag kör bil lika länge som jag sprang häromdagen. Ungefär på samma sätt så fylldes mitt huvud med många tankar och idéer som susade förbi. Hastigheten på både bilen och mina tankar hade en klart högre hastighet än när jag sprang.

Här är mina tankar under ett 5 km långt joggingpass. 0-500 m - det känns bra. Ska nog anmäla mig till de där loppen jag tittade på igår. När var det nu i mars, maj och aug. 500 - 1000 m - mellanperiod, jag tänkte inget speciellt. 1000 - 1500 m - det känns fortfarande lätt, jag tar den långa rundan. När jag kommer hem gör jag plankan några gånger, 1 min per gång. Det blir fint. Undrar om jag kommer köpa hästen till slut? Undrar om den ens skulle vars till salu om jag ringde och frågade? 1500 - 2000 m - puh, jag kommer tillbaka till tankarna kring de officiella loppen. Måste tala om för pappa att han ska sluta springa så långt. Han får sansa sig och springa 5-10km. Det räcker så. Det klarar man ju utan jättemycket träning. Eller så tränar jag som rackarns och springer 5 km på en rekord tid! Fy vad jobbigt det lät! 30 min är bra! 2000 - 2500 m - undrar om belysningen fungerar genom skogen? Jag ska nog iallafall fall springa hela sträckan, inte gå. Skönt att springa utan knäskydd, t