Mina dagar

Helt i min smak...undrar vad doktorn tycker? Lite sovmorgon med barnen, frukost och efterföljande promenad till dagis med morfar. Lite kaffe på kökstrappan och sen in till stan. Shopping på Mio möbler. En matta, ett överkast och hyllor till barnens garderob. Raka vägen till gymmet i Knivsta och en språngmarsch på 7 km. Hämta barnen, laga mat och nu ska jag snart äta middag... Ja det var en helt enkelt en dag i min smak, undrar hur den smakar imorgon? Under min löptur så upptäckte jag en intressant sida hos mig själv. Jag försökte "korta" ner fem minuter genom att öka farten... Det säger väl allt om hur jag lever? Imorgon möte igen, sen vet jag lite mer hur länge det här ska pågå. Tillsist vill jag klappa en gammal man på kinden och säga godnatt och sov gott. Du levde ett långt och rikt liv på många sätt och jag hoppas att du fann ro i livet. Tack för alla dina spännande historier och tänk att du alltid hade olika strumpor ;)

Idag var det måndag igen. Jag hade ett möte inbokat och efter det en träff med pappa. Mitt möte gick bra, jag får lära mig massor av bra och nyttiga saker. Alldeles säkert lika jobbiga när jag ska börja anpassa och lära mig leva efter dessa nya lärdomar. Tänk att jag ska vara nästan 40 år och bli upplyst kring, för andra, helt självklara saker. Ja, vad kan man säga annat än - bättre sent än aldrig. Efter mitt informativa möte mötte jag min pappa och vi åkte till stan. Spanade in en fotoutställning i Gallerian, tyvärr är den slut imorgon så jag kan inte be er gå dit. Det var bilder på diverse kändisar men inte minst den allra sista bilden på Marilyn Monroe. Bilderna var tagna av den svenske fotografen Leif-Erik Nygårds och var väldigt trevliga. Dock hade man misslyckats totalt med ljussättningen så det blänkte förfärligt på varje bild. Synd för utställningen tycker jag allt! Nu kör vi bilden, den sista på Marilyn!

Vi hann inte igår så det fick bli idag... Alex fixade kransar och det skulle fotas. Så här bra blev det ;)

Nu midsommarkväll och sitter fortfarande ute. Emma ligger i mitt knä och tittar på Djungelboken, SVT-play. Övriga på festen har flyttat in och tittar på fotboll. Jag njuter av stillheten här ute tillsammans med Emma och tittar tillbaka på en underbar dag! Solen har varit framme hela dagen, vi har klätt och dansat kring midsommarstången. Sommartårta, sill, nubbe, grillat- allt har vi hunnit med. Imorgon är det bara lördag, underbart!

Konstaterar jag att jag har haft och har fortfarande lite för många och kanske lite felaktiga pusselbitar på mitt bord. Bitar som inte riktigt ska vara i samma pussel. Jag bygger på lite olika pussel samtidigt istället för att ha ett. Ett pussel där det inte gör nåt om det är 1000 eller 500 bitar för det är samma bild. Tänker på mormor och alla pussel vi la hos henne varje jul. Vi delade upp oss runt bordet och flyttade ihopbyggda bitar med en stekspade till rätt sida. Det gjorde inte så mycket om du satt vid "himlen" och byggde blomsterrabatten det gick enkelt att flytta bitarna istället för att byta platser. Till dom pussel där det var för många bitar så löste vi det enkelt genom ett extra sideboard och en stekspade. Jag minns oxå att min kära bror var klart mycket bättre än jag på att pussla, både vad gäller tålamod och val av pusselbitar... Nu har jag verkligen fått en ny chans att bli en jäkel på pussel!

Dagens gnäll - Vet ni hur det känns att vara "ledig" utan att ha semester? Det känns helt enkelt förfärligt, det är oinspirerande och bara förgörande. Jag har hela tiden dåligt samvete för att jag inte är på jobbet, för att jag inte har barnen hemma hela dagarna, för att jag inte springer en mil, för att jag inte har gjort mer här hemma. Lustig känsla är att jag inte ens kan känna glädje över att ha fått denna tid till mig själv, en tid som jag normalt sett brukar längta efter och se fram emot. Nu känns den påtvingad och inte alls rolig. Det är ensamt och på gränsen till deprimerande. Jag längtar hela tiden till att det ska finnas andra människor runt omkring mig, att få göra något, vad som helst bara det är något som inte görs ensam. Dagens filosofiska tanke Är det eller är det inte grönare på andra sidan? Om frisksidan är den gröna sidan är det definitivt en bättre sida, och när man jobbar är semester en grön sida men dom behöver varandra och dom måste finnas i k

Hur gick det här till... jag känner mig helt slutkörd efter att ha varit och handlat. Inkluderar lite hjärtklappning och totalt stopp i hjärnan. Jag förstår varför jag på sista tiden haft svårt att gå och handla, inte ens skor har inhandlats... Nä vet ni vad, nu har jag tröttnat på det här. Man får ta sig i kragen och shape up tycker jag. Det regnar ute och jag gör såklart tusen planer för vad vi kan göra. Inkluderade att skura kylskåpet, invändigt!?, tidigare idag...bara det är ett bevis på att nåt inte är som det ska. Oavsett så har det varit skönt att ha barn och P på plats under dagen, det känd bra att ha sällskap. Idag passade jag till och med på att slumra till efter lunchen. Underbart!

En människa är ingen maskin det vet alla. Skillnaden för mig just nu är att jag just har lärt mig att det verkligen är så. Det kommer handla mycket om det framöver, att återgå till att vara en människa som ska fungera på alla växlar och inte köra för fort. Jag känner redan att jag kommer stöta på patrull emellanåt. Jag är ju inte sjuk...det är det klart märkligaste! Just nu tänker jag att en influensa går över på en vecka och det vet alla, men det här är inte så. Det säger iallafall de som säger sig veta nåt. Var på samtal igår. Fantastiskt att få komma igång direkt och vi satte upp en målbild. Var ville jag vara när vi sa hejdå sista gången. Hur vill jag må den dagen. Jag fick tänka lite och sen hade jag svaret... Jag vill se mig i spegeln och veta vem det är som står där. Det ska vara jag och det ska vara klart för mig vem det är. Tack för att jag fick chansen att stanna upp mitt i livet, innan det var för sent känner jag idag! Idag skiner solen, både inne och ute!

Det är lätt att bli ironisk i jobbiga situationer för att slippa ta det på allvar. Igår hände det som jag på fullaste allvar aldrig kunnat föreställa mig. Jag fick "motorstopp" och nu måste jag stå still en stund i väntan på reparation. Märklig känsla, man kör på för fullt med kängurubensin ett par månader och helt plötsligt blev det stopp. Tack vare fina familjemedlemmar känner jag att jag snart är i gång igen, kanske på en något lägre växel men i alla fall i gång. Nu är vi hemma igen från Orust och det har varit några härliga dagar som sagt och nu ska jag fortsätta vila ett par dagar till!

Något ändrade planer gjorde att jag flög till Göteborg redan i fredags. En helg på Orust med familjen har bla resulterat i en dag på Käringön, god middag, idel glada miner och lite shopping! Nu åter till vardagen och imorgon åker jag till kontoret i Göteborg, hur praktiskt som helst.

Jag hinner inte med allt. Det är bara så enkelt och ibland måste man stanna upp och tänka på vad som är viktigt i livet. Man har bara ett och det är var och ens skyldighet att ta vara på det och leva varje dag. Man kan inte ha fest varje dag men man får inte heller vakna upp när livet är förbi! Just nu är jag inne i en period i livet när jag behöver stanna upp, hitta balansen igen och sen gå vidare. Först ska bara sitta stilla och andas i lugn och ro hemma på altanen. Fåglarna är det enda som hörs och jag tänker att jag ska läsa på lite om mindfulness ;)