Hur tänkte jag då?

En hel vecka susade förbi utan att jag hann blinka känns det som. Undrar hur jag tänkte när jag tog pusselbiten som det står blogg på och la i sparahögen? Annars har jag inte hittat någon bit som ska bort ännu. Jag borde ialla fall ha som regel att inte lägga till nån ny förrän minst två är bortplockade.

Veckan har varit bra, farfar och vajjan har kommit för att passa två bustroll. Oscar tänkte som vanligt att det var bäst att sova i vår säng. Det gjorde inte så mycket för honom att det var någon annan i sängen. Farfar fick snällt dela med sig av sin kudde och ha en propeller bredvid sig. P och jag sov gott i gästrummet - utan barn i sängen. Emma pratar på om sommaren, hon längtar och längtar. Igår var hon ute i trädgården och nu när snön har börjat töa fick hon syn på sandlådan som varit gömd under all snö. När hon fick se den utbrast hon: -Åh, jag kan se en bit av sommaren!

Mitt pussel har varit enklare denna vecka. Vi har haft behaglig hjälp av Ps föräldrar som kom onsdag kväll. Jag har haft förmånen att rida två kvällar, arbeta utan stress och fått middag serverad. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, generationsboende har fått en ny innebörd sen jag fick barn.
Om en vecka åker hela familjen till Sälen - med morfar!