Känna längtan efter havet
Nu börjar det bli vinter, fast utan snö än sålänge. Det är väldigt mörkt och vår och sommar känns väldigt långt borta. Jag tittade på några bilder från i somras, vid havet. Barnen lekte och det var underbara dagar.
Emma frågade för en tid sen om vi kunde åka till stranden, jag svarade att det var lite kallt på stranden nu. Då fortsatte hon med att säga att vi inte behövde bada, bara vara på stranden ändå. Jag undrar ibland hur mycket Emma saknar Malmö och havet. Hon har kanske svårt att sätta ord på det som vi vuxna kan men det betyder ju inte att hon inte längtar ibland.
Det är nåt märkligt med havet. Även om det är mörkt och kallt så tycker jag att havet ger en känsla av ljus, eller snarare en öppning som gör att den mörka tiden kändes mindre mörkt. Det ger alltid en känsla av frihet.
Havet är alltid vackert, jag längtar till havet och bjuder på en bild så att alla ni andra oxå kan njuta lite.
