Måndagsmorgon

Helst av allt vill jag stanna kvar i sängen och bara gosa i värmen och lyssna på ljudet av barnen när som sussar. Njuta av början av dagen som ofta inte är så lång. Frukost på sängen och stillhet för en stund.

På nåt sätt började dagen så här bra, den slutade dock vara så här bra när Oscar inte fick klättra in i bilen själv. Han grät hela vägen till dagis. Väl där så fortsatte han att gråta så man trodde tårarna skulle ta slut.
Men inte då, han stod där i hallen med skorna på, nallen i handen och nappen i munnen. Förtvivlad över att han inte fått klättra in i bilen själv 15 minuter tidigare.

Tänk vad skönt att kunna leva ut sina känslor så totalt, barn kan verkligen konsten att leva varje minut, utan tanke på "då och sen".

Undrar om andra bekymmer försvinner på det sättet?









Populära inlägg i den här bloggen

Vart tar dagarna vägen?

Mot San Fransisco!