Lite utomhusaktivitet med staketbygge, samtidigt som Oscar provade Emmas cykel. Sen hade vi disco inomhus...Petter spelade och barnen dansade förtjust!
Idag fyller jag 45 år... Senaste tiden har jag funderat bakåt i tiden. 5 år i taget har jag backat och tänkt på vad jag såg då. 20 år - vuxen! Åh, jag kände mig så vuxen. Bodde svart i andrahand i Bromma. Senare samma år bodde i ett torp i Angarn utanför Brottby. Åkte runt i min underbara Toyota och livet kändes så enkelt. 25 år - student! Firade med nyvunna och gamla vänner i Växjö. Hade bott där i ett halvår och kände mig yngre än när jag fyllde 20. 30 år - nyseparerad! Jag minns att jag stod mitt på Davidshallstorg i Malmö. Grät och kände mig rätt hopplös när pappa, i all välmening, frågade om jag inte skulle ha någon 30-års fest. 35 år - höggravid! Med barn nummer två i magen, radhus i Djupadal undrade jag varje dag vem jag var. Vem var egentligen kvinnan som gick här med barnvagn till och från dagis? Ville känna mig vuxen och som en förälder? Hur är en sån? 40 år - utbränd! Levde i ett hål, orolig och stressad över allt. Sa till mig själv att när jag är 45, då ska jag ...
Idag skulle min mormor fyllt år och jag kommer på mig själv att sakna henne ibland. Man kommer på små saker som man saknar. Hemma hos henne fanns det alltid en burk pepparkakor som vi brukade äta med smör på. Allt under tiden som hon pratade på om politik, kungafamiljen, golfbanan och om långsamma spelare eller en busschaufför som hade kört bra eller dåligt. Hon hade åsikter om allt och alla. Hon lyssnade sällan, kanske för att hon hörde så dåligt, men det gjorde inget för jag kunde sitta där och knapra goda pepparkakor under tiden. Det är på nåt sätt härligt med äldre människor, dom anser sig nästan ha rätt att säga och tycka vad som helst. Grattis på födelsedagen mormor, jag hoppas du har hittat nån som lyssnar på dig där uppe!
Dagens gnäll - Vet ni hur det känns att vara "ledig" utan att ha semester? Det känns helt enkelt förfärligt, det är oinspirerande och bara förgörande. Jag har hela tiden dåligt samvete för att jag inte är på jobbet, för att jag inte har barnen hemma hela dagarna, för att jag inte springer en mil, för att jag inte har gjort mer här hemma. Lustig känsla är att jag inte ens kan känna glädje över att ha fått denna tid till mig själv, en tid som jag normalt sett brukar längta efter och se fram emot. Nu känns den påtvingad och inte alls rolig. Det är ensamt och på gränsen till deprimerande. Jag längtar hela tiden till att det ska finnas andra människor runt omkring mig, att få göra något, vad som helst bara det är något som inte görs ensam. Dagens filosofiska tanke Är det eller är det inte grönare på andra sidan? Om frisksidan är den gröna sidan är det definitivt en bättre sida, och när man jobbar är semester en grön sida men dom behöver varandra och dom må...