Mitt liv som en tidslinje

Jag gillar att dela upp mitt liv i "före och efter".

Dessa före och efter gör det lättare att komma ihåg saker som hänt och det ger en känsla av att lämna en sak bakom sig och gå vidare. Minnas det som kom före och efter den speciella saken/händelsen.

Jag får en känsla av existens och blir ofta glad när jag tänker tillbaka. Jag värderar inte alltid händelserna i sig men jag har dom med mig. Före och efter första hästen, före och efter huset på landet, före och efter komvux, före och efter bilen.

Det gör också att jag lättare kan minnas hur det var när jag var mitt i perioden. Jag minns låtar som var precis när jag träffade P, det året hände massor och då delar jag upp i före och efter Bornholm, sommarhuset, broloppet. Det kan bli kortare perioder men det gör inget. Då får man en snabb resa bakåt i tiden och det är oftast riktigt kul. Jag kan se platserna, ansiktena, känna dofter och det känns nästan som man är där. Typiskt måttstock är en låt på radion. Det kan få en att minnas hur det var, vilket år och vad man gjorde. Associationerna kan vara vad som helst.

Det blir en form av mindfulness på mitt sätt :)

I dagarna gör jag ett nytt "efter". Det blir efter mitt första bokslut på jobbet! Jag har jobbat hårt och intensivt, känt mig "hjärntrött", stressad och även haft en hel del ångest. Jag har hanterat det och nu är det nästan klart.
Jag har fått ihop det mesta, fått be och hjälp och fått uppleva att missa en deadline. Allt är stora prövningar för mig, inte minst att missa en deadline. Då blir det hjärtklappning direkt, lite som att missa tåget när man står på perrongen.
Jag har  massor med fina vänner och bästa familjen som lyssnar, stöttar och hjälper till med det som går.

Och på jobbet är det redan 2015...




Populära inlägg i den här bloggen

Vart tar dagarna vägen?

Mot San Fransisco!