I spåren från motorstoppet

Kan jag sköna en ökad oro och med den en ökad stress toppat med ångest. 

Har i dagarna varit på tjänsteresa i Tyskland. Det har varit jättetrevligt, inspirerande och lärorikt. Jag har träffat trevliga människor och sett en och annan jättestor grön traktor. 

Däremellan har jag haft lättare panikattack för att missa tåget, åka taxi och känna mig lurad, stressad över att det är nytt och jag inte vet allt. Oron över att missa tåget gjorde att jag stod extremt tidigt på stationen men min biljett och andades ut över att jag hade fixat det, ända tills jag inser att faktiskt missade tåget trots att jag faktiskt stod på perongen!? 

Hur det kändes? 

Det kändes som om luften tog slut där jag stod, marken börjar gunga och illamåendet kom omedelbart. Lägg till att jag inte hade något nummer till kollegan som ska möta mig, även om jag hade haft ett nummer kunde jag ändå inte ringa eftersom jag inte hade någon röst. 

Mitt i allt detta finner jag lite lugn i att blunda och andas. Sansar mig och tar fram lite fokus. 
Mailar om min fadäs, får ett svar, tar nästa tåg och allt gick jättebra! Hurra! 

Idag känner jag lite panik redan efter lunch för att jag ska åka tåg igen, till flygplatsen. Jag planerar då för att vara på flygplatsen 3 timmar innan planet ska lyfta för att ha tid. Tåget är lite försenat och jag är lugn eftersom jag har gott om tid. På flygplatsen får jag lite ångest när jag inte vet exakt vart jag ska gå.

Summerar och känner ath jag har lite ärr efter motorstoppet som är lite begränsande för mig, men jag är ändå oerhört nöjd att jag har kommit så här långt och nu känner jag mig bara trött! 



Populära inlägg i den här bloggen

Vart tar dagarna vägen?

Mot San Fransisco!