Att vara stressad

Att vara stressad brukar visa sig i olika former. Jag känner mig otroligt stressad över vår nära flytt. På tisdag sätter jag mig i bilen och åker till Knivsta. Checkar in en vecka hos svärföräldrarna och sen hoppas jag att mina saker kommer en vecka senare... Ja, det är nog ok att vara lite stressad, jag ger mig ialla fall den rätten just nu. Dessvärre blir jag väldigt ineffektiv i vissa situationer och detta verkar definitivt vara en av dom. I tisdags så hade jag en stund över och då kom jag på den brilljanta idén att åka till IKEA efter dagis. Bara där ringer varningsklockor, vad kan möjligen vara nödvändigt att åka till IKEA när jag är på väg att packa ner huset i lådor? Jorå, lite nya plastbackar till förvaring, det bara måste vara så...Jag åkte dit, mitt i mest hysteriska tiden. Emma bad att få ett gosedjur och jag sa bestämt nej. Det kommer inte på fråga! Emma bir såklrt förfärligt ledsen och gråter hysteriskt i ca 40 minuter och jag stannar upp för en stund i min jakt på plastlådor och tänker - var det värt det? Var det värt att hon skrek och grät hysteriskt en tisdag eftermiddag före middagen på IKEA? Allt hon ville var att få hålla ett gosedjur för 5 kr...Allt jag ville var att köpa fler plastlådor till hennes redan hemburna gosedjur. Efter lite köttbullar och glass köpte vi så både ett gosedjur och mina lådor. Lådor som redan är fyllda och några var dessutom för små...

Kläderna jag handlade tidigare på dagen utan barn var dock förstora, samtliga! Men uppskattade, Emma har sovit med både din nya mössa och sina nya fingervantar med BAMBI motiv. Det gör inget alls att det nog var för en 6-åring.

Stress är inget för mig, fattar de mest märkliga besluten då. Ska revidera min CV till att inte nämna något om stresstålig. Tur för mig att jag redan har fått ett nytt jobb...



Populära inlägg i den här bloggen

Vart tar dagarna vägen?

Mot San Fransisco!