Morgonjogging

Att starta dagen med en joggingtur är ju aldrig fel, denna gång kändes bättre än sist och jag tänkte - det här är nog min grej ialla fall. En liten stund kändes det så, om inte annat så är det skönt för skälen att springa på morgonen. När bara andra morgonpigga är ute, vi ler lite försiktigt, nästan lite osvenskt mot varandra. Solen skiner och jag passerar pensionärer som just avslutat sin frukost i morgonsolen, sittade vid sina kolonistugor. Rena rama idyllen, ändå mitt i stan. Jag vet inte vilket av alla intryck som gjorde att jag idag anmälde mig till Lidingöloppet???

Nu undrar jag lite stilla, varför tänker jag klämma in ytterligare saker att göra, ytterligare dåligt samvete, hur är jag funtad? Jo, nu minns jag - optimism är en bra egenskap och det verkar jag ibland ha extra gott om, särskilt i pressade tider.
Bra jobbat, nu gäller det att komma igång! Jag tror bestämt jag börjar imorgon ;o)

Populära inlägg i den här bloggen

Vart tar dagarna vägen?

Mot San Fransisco!