Mina dagar

Idag har Emma haft en tuff dag. Det började redan i morse att jag stängde dörren i bilen på fel sätt, hon grät hela vägen till dagis. Efter en dag på dagis är man ofta inte mindre trött och man hinner bryta ihop minst fem gånger på väg hem. Det är ju helt livsavgörande för en 4-åring att man inte hann sjunga färdigt sången, att jag inte var Pilutta, att Madicken sjunger som en pojke och att någon "slår sig i backen". Vi kom hem kl 17 och fram till 20 hade vi nog 30 minuter som inte var protester och gråt utan tårar. Ni vet sån där gråt som bara är en oändlig klagan. När hon tillslut hade somnat gick Oscar och jag och la oss i min säng och där somnade vi bägge två utan gråt.

Långtråkig dag på jobbet, hämtar två söta barn. Den ena slår sig lite i sin glädje när jag kommer till dagis och det resulterade i 1 timmes "tröttgråt". Allt går att rädda med rosa fiskpinnar och Tom&Jerry. Sen kom barnvakten och det är ju alltid poppis. Jag stack till stallet där styrelsemötet tog alldeles för lång tid så jag hann inte ens gulla med Östen! Jag får ta en sväng dit imorgon istället.

Imorse var jag Emil i Lönneberga ett tag. Emil som galopperar på sin häst i full fart uti mässingen! Strax efter är jag Pilutta, det känns flummigt att vara Pilutta. Vad stod hon/han för egentligen? Emma är både Madicken och Lisabeth. Vi far fram längs gatorna och sjunger i falsett alla tre. Påminner om yngre dagar när jag flög fram i min rara Toyota Corolla -73 och sjöng Bryan Adams. Tänk att jag aldrig behöver bli vuxen, livet är bra härligt. Senare på dagen försöker jag vara en smart controller, på kvällen en fiffig mamma som hinner laga mat, städa, blogga och allt annat som är livsviktigt och dödstråkigt. Jag tror jag gillar att vara Pilutta trots allt, som lyssnar på Bryan Adams, sjunger i bilen och aldrig vill bli stor ;-)

Roade föräldrar betalar så att barnen ska leta ägg tillsammans med påskharen.

gör vem som helst glad ;-) Det har varit ett par hektiska veckor och imorgon börjar det nya livet. Det livet som betyder att jag kommer vara ensamstående mamma i veckorna, jag ska nämligen dela min man med Anthon Berg. Anthon Berg bor i Stockholm och där ska även P vara i veckorna. Men det är snart semester och sen hoppas vi att allt ska vara återställt igen efter sommaren. Det är tur att det är god choklad för det lär gå åt en del här hemma.

Nu är våren här, det vet man säkert eftersom man är sjukt trött på morgonen som en följd av att man inte går och lägger sig i tid. Det ska njutas till fullo alla ljusa stunder vi har här i landet. Jag måste vattna alla blommor ute, det är ett tecken på att det har varit sol ute en hel dag. Jag vill skolka från jobbet eller ännu hellre ha ett utomhus jobb. Det sista är en önskan som snabbt brukar försvinna i november när det har vräkt ner konstant i en vecka. Men från mars till november, då vill jag jobba utomhus. Jag vill, jag vill, jag vill - tänk vad mycket jag vill på våren. Nu är det påsk igen och julen har varit slut länge! Här ska njutas av lediga dagar.

Det är som en stor och vild kraft som vi aldrig kan ta makten över. Vi kan inte skapa kärleken själva. Inte tvinga oss att älska någonn eller någon annan att älska oss. Kärleken är fri och kommer när den vill, som en gåva. Älska mera!